Blev jag förvånad...

Egentligen hade jag bestämt mig för att inte gå på Hotellet i Älvdalen på juldagen. Det är där folk samlas för att dricka, dansa, lyssna på band och träffa folk. Jag hade bestämt mig för att inte gå för jag ville inte träffa folk men var jävligt sugen på att dansa. 

Vi hade i alla fall bestämt oss för att träffas ett gäng gamla klasskompisar innan folk skulle dit och det var himla trevligt! Alltid bäst innan och jag hade gärna varit kvar där hela kvällen.

Men jag började tänka att det kanske skulle vara trevligt att ta sig en svängom till hotellet ändå. Jag hängde på och valde att vara öppen och inte tänka så mycket alls. Det var faktiskt kul och bra att gå dit. Kul att träffa folk, byta några korta ord och fortsätta en halv meter för att göra samma sak. Det tog ett bra tag att komma till dansgolvet eller baren.

Baren ja. Dit skulle vi och jag bad bästa kompis att köpa en alkoholfri öl åt mig. Kan vara gott och kul att lyxa till det när jag väl är ut. Det tog ett bra tag att få sin beställning igenom och väl framme säger dom att de inte har någon alkoholfri öl.

Okej. Blev jag förvånad? Egentligen inte. Men som sagt, jag hade valt att gå dit med ett öppet sinne och inte tänka mycket alls. Men gick inte att tänka så mycket annat än det jag ofta tänker om Älvdalen. Tråkigt? Kanske. I Älvdalen finns kanske inte många som går ut och väljer att köpa alkoholfritt. Var jag den enda? Varenda uteställe jag varit på har det funnits alternativ för sådana som mig. 

Jag önskar att det inte fanns anledningar till varför jag inte dricker. Då kunde folk bli ännu mer förvånade.