Om jag känner mig själv

Om jag känner mig själv rätt så kommer jag inte vara så aktiv här under 3 veckor framöver. Vi har släppts fria och får plugga vart vi vill. Jag befinner mig på uppväxt platsen och kommer förmodligen vara här hela vägen ut. 

Blyberg är mycket vackert idag, solsken och vit mark. En promenad med Imma får ge mig egen ledig tid. Inte för att jag har börjat jobba speciellt mycket än, inte alls, men en promenad i det fina med egen tid gör nog bara saker lättare.

Ska jag vara ärlig så har det varit rätt omtumlande att komma hem. Inte så konstigt, mycket känslor involverade när gamla kärleken rör om i vår förvirrade gryta. Men också att jag för varje gång jag åker härifrån (uppväxt platsen) kommer jag också längre och längre ifrån den. Vänjer av mig den och den blir en främling som en gång i tiden stod mig så nära. Den har stått mig nära länge även om jag verkligen inte har mått bra av att vara i dens närhet under lång tid så har det samtidigt varit oundvikligt att inte känna någonting alls, ha en relation med den. Men nu är det annorlunda. Det blir så tydligt att jag är påväg åt ett helt annat håll, lever ett annat liv och insikten om att jag inte kommer leva här inom den närmsta framtiden blir bara tydligare och tydligare. Men det är svårt. Jag måste bara försöka förhålla mig till allt detta. Vara trygg i den jag är och lita på det. Gå min egna väg och inse att det är okej. Även om det inte är lätt och det brukar inte vara den lätta vägen jag tar. Så jag hoppas att jag inte tappar fotfästet helt och glömmer bort utmaningarna jag måste utsättas för för att det i framtiden ska ge mig hundra gånger mer åter. Det är som ett ex som en kan känna väldigt mycket för efter ett uppbrott, vara arg, ledsen eller vilken stor känsla som helst, men efter ett tag kommer över människan och hur den tillslut inte får en att känna någonting. Det är kanske i det stadiet jag är i nu. Att jag inte känner någonting. Jag är inte arg eller bitter som jag varit väldigt länge utan känner mest tomhet. Vi har ingenting längre.

Så är det. Men jag ska hitta lugnet av att vara här och tillåta ledighet. Jag behöver mycket kraft om det ska vara värt att fortsätta med skolan just nu. Jag tror det blir bra. Tar en dag i taget och försöker leva för den. I morgon finns inte så lika bra att lägga krutet på idag.

Fin jul och 2012 är en annan siffra.