En serie ego . Mest för dokumentation av hår. Bara egentligen för nu ser jag inte ut så där längre. Jag vill dokumentera frisyren jag har i nuläget men ansträngningen från min sida har inte varit tillräcklig. Känner bara att jag måste göra det innan det blir ytterligare en ny frisyr.
Ja, det är ju det där med håret. Och utseendet. Intressant kort och gott. Som vanligt ser jag tillbaka på tiden och i detta fall den här frisyren som jag i detta nu känner att jag saknar. Batteriet till kameran dog innan jag hann fota runt hela huvudet, vilket var tanken med det hela. Jag blir rastlös på stört och orkar inte vänta tills den laddat för då har jag kommit på något nytt att göra. Saker ska hända varenda sekund.
Kanske är det därför jag börjar tröttna på att vara här. Att jag ska göra någonting varenda sekund. Eller inbillningen av förväntningen.
Ja så är det. Jag funderar på en paus från skolan. En praktik kom Barbro med som idé. En väldigt bra tror jag. Eftersom att jag bara kan ta paus från skolarbeten (inte tänket med konst överallt hela tiden för det rullar på dag som natt och det älskar jag) när jag befinner mig på annan ort än denna, helst hemma med familjen i Dalarna. För tillfället går jag runt med sådana tankar och en praktik skulle nog göra susen. Men å andra sidan så.. nej förresten, jag vill inte komma bort från det konstnärliga arbetet helt, då är jag rädd att tappa det. Kanske bara se någon annans tankar och utföranden som inte rör utbildning. Jag är skoltrött kan jag väl säga. Ungefär så.
Identitetsprojektet är intressant men shit va flummigt. Jag är så jävla flummig och jag vette fan vad det kommer sluta i. Kan inte greppa det och kliché som vem som helst kan vara tänker jag att det är så innerligt perfekt i mitt huvud men jag vet inte i vilken form jag ska få ur mig det. Hur ska jag formulera mig? Kan jag det? Kan jag min konst, mitt hantverk? Tvivel och åter tvivel är vad jag brottas med nuförtiden. Det är ännu en grej som gör mig trött. Skoltrött. Jag har ingenting att ge eftersom jag bara dissar mig själv hela tiden. Diss med en stor hård handflata slungandes mot ansiktet. Det där bra motståndet är bara motstånd i nuläget. Motstånd och en förlorare i brottning. Varenda rond.
I alla fall med arbetet så tänker jag mig allt som en teater. Spela roller, karaktärer. Som jag känner att vardagen är mest hela tiden och jag tror det är bra för det gör allt så mycket enklare. Och roligare tycker jag. I morse till exempel så spelade jag en roll och allt var så mycket lättare. Ett tilläg av annan dialekt och en liten historia bakom som bara byggs på ju längre tiden går. Tillslut har jag där en karaktär med personlighet och historia.
Lite tankar sådär.
I morgon bär det av till Stockholm för en titt på Svansjön. Mamma, Johanna och Cissi kommer redan vara där när jag anländer och sen blir det hotell och semester vill jag lova!
Idag är det också ett STORT grattis till syster Johanna som är en underbar person, syster, dotter, mamma och kärlek. Utan dig vore vi inte mycket! Jag är glad att du finns och för mig betyder du otroligt mycket! I helgen ska vi ha skoj!
Kärlek.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar