Dagarna är faktiskt långa. Jobbigt att tänka att man inte hinner och att tiden kommer ta slut. Men nu kom jag underfund med att jag kom på en sak i morse när jag tränade fast som känns som en vecka sen. Skönt.
Jag kom på att jag gillar min lår. Eller jag älskar dom! Det är skönt att bli 23 och komma på att det jag tänkte från när jag var liten till nyss faktiskt bara är bajs. Alltså jag tyckte jag var konstig som hade lår som gned mot varandra när jag gick. Jag tittade på flickor som hade långa, slanka ben där det bara fanns luft mellan, ett enda stort mellanrum. De flickorna såg mer ut som flickor tyckte jag. Jag var kort, de var långa, jag hade tjockare lår, de hade smalare. Det fanns ju ingen som jag som hade lår som gned mot varandra.
Jag känner nu att det är så himla mysigt med de här låren. Jag blir lycklig när jag känner att kroppsdelarna tar i varandra och älskar att umgås på nära håll. Nackdelen med lår som är närgångna är att det sliter på tyget som är där emellan. På byxor t.ex. Det nöts och blir hål och det är hål som inte är lätta att laga. Det skiter jag i för jag älskar mina lår som vill umgås med mig.